Nya vägar, nya fabriker, nya gruvor, uppgraderade järnvägar, snabbare skövling, automatiserade och upprustade industrier.
Det finns stora planer för norra delen av Sverige. Det görs massiva satsningar just nu, och enligt Arne Müller beräknas investeringar på ca 700 miljarder kronor investeras i ”gröna” fabriker såsom de av Northvolt, Green Steel, Fertiberia, LKAB och SSAB. De tillsammans kommer att behöva ungefär 80 TWh el per år. Det är mer än hälfen av Sveriges nuvarande energiförbrukning som ligger på 140 TWh. Jag säger det igen: Det är mer än hälften av Sveriges nuvarande energiförbrukning. Enligt företagen och dess samarbetspartners ska den elen i huvudsak ska komma ifrån vindkraft, vattenkraft och biomassa (dvs skog), men går den ekvationen egentligen ihop? Det skulle behövas mellan 3000-4000 vindkraftverk bara för att försörja dessa fabriker med el. Utöver försörjningen av dessa fabriker finns det också ett enormt sug efter större mängder el för att driva alla nya elbilar, försörja cementindustrin, olika raffinaderier med mera. Därmed tror man, och förbereder sig även på, att Sveriges elanvändning kan komma att fördubblas eller till och med tredubblas framöver. Detta ställer helt enorma krav på metaller, markområden och elnät. Därför satsas det nu stora summor på att uppgradera infrastrukturen i Norrbotten och Västerbotten.
När det kommer till vindkraften görs just nu investeringar på över 100 miljarder kronor. År 2021 beräknar man att bygga 2,2 GW och år 2022 ytterligare 2,5 GW. Man satsar på att fördubbla vindkraftens produktion från 27,5 TWh (år 2020) till 48 TWh (år 2024). I detta fall kommer vindkraftens produktion motsvara en tredjedel av dagens elanvändning i Sverige.
Men för att bygga alla vindkraftverk och kunna förse alla dessa fabriker med metaller krävs också en ökad gruvdrift. Vilket betyder projekt som de i Rönnbäcken, Gállok, Norra Kärr, Mertainen, Viscaria, Leveäniemi, Kaunisvaara, Sahavaara… I nuläget finns det 12 gruvor i drift i Sverige och ytterligare 14 projekt har nu fått beviljad bearbetningskoncession av Bergsstaten. Arne Müller skriver så här: ”Sammanlagt är det ett tiotal gruvprojekt som kommit så långt på väg att det med dagens förutsättningar är fullt rimligt att det faktiskt påbörjas brytning inom de närmaste tio åren. Några skulle kunna komma igång inom två till tre år, men för de flesta handlar det snarare om mer än fem år till start. Tillsammans med tänkbara ökningar av produktionen vid befintliga gruvor skulle det innebära en ganska rejäl tillväxt inom den svenska gruvbranschen inom de kommande åren.” (och det skrev han år 2020!).
För att ge lite perspektiv till vad som pågår i Norrland just nu kan tilläggas att Europas kanske största årliga internationella mässa, konferans och mötespunkt för gruvindustrins viktigaste människor vid namn ”Euro Mine Expo” anordnas i just Skellefteå.
Även inom skogsindustrin bygger SCA och Sveaskog ut sina fabriker och förbereder sig för ökad exploatering. T. ex. bygger SCA en ny massafabrik i Sundsvall (”Ortvikens industriterminal”) som kommer att möjliggöra en tredubblad produktion, samt en fördubblad produktion på Bollsta sågverk genom byggandet av ett nytt justerverk som beräknas stå färdigt hösten 2022. Träindustriföretaget Setra, som är ett dotterbolag till Sveaskog och Mellanskog, håller på att fördubbla sin produktion i Malå (Västerbotten) genom att investera ca 390 miljoner i anläggningen där. Dessutom har det precis byggts en stor skogsmaskinfabrik av Komatsu i Umeå.
Detta betyder alltså inte bara fler men också större och mer elektricitetskrävande fabriker, inte bara fler men också större gruvor, inte bara fler men också större hyggen, inte bara fler men också större och högre vindkraftverk. Det räcker inte med att allt ökar i antal. Ökningen är både i skala, intensitet och tempo. Snabbare och mer av allt och framförallt snabbare och mer av det samma: kolonialism. Och tillsammans håller hela det koloniala projektet på att trycka gasen i botten…
Mellan Umeå och Luleå håller man på att anlägga den så kallade Norrbotniabanan för högfartståg som med sin raka sträckning, snabba hastighet, och kapacitet att klara av tyngre och högre laster, kommer att kunna bidra till en enorm ökning av transport av människor och gods (men framförallt gods). Man håller också på att digitalisera hela järnvägssystemet med implementerandet av signalsystemet ERTMS vilket kommer att möjliggöra en avsevärd ökning av trafiktätheten. Även Inlandsbanan (som uppfördes som en transportlänk till och från Sveriges mest råvarurika regioner för att öka möjligheterna till exploatering i norra Sverige) ska nu uppgraderas de närmsta åren för att öka exploateringskapaciteten.
På Luleå tekniska universitet (LTU) har man tillsammans med Boliden, LKAB, Mobilaris, Northvolt, Skellefteå Kraft och SSAB startat projektet T-25 som ämnar att öka antalet invånare i Norrbotten och Västerbotten med 25 000 personer tills 2027 för att kunna förse alla nya ”gröna” industrier med den arbetskraft som kommer att behövas.
I Svenska Kraftnäts Systemutvecklingsplan kan man läsa att det finns planer på att uppgradera elnäten så att elanvändningen kan dubbleras de närmsta tio åren för att kunna tillgodose ökningen av ”förnyelsebar energi” för den ”gröna omställningen”.
Det ligger djupt rotat i den svenska självbilden att Sverige är fullt av skog och fjäll, men den verkligheten håller på att tas ifrån oss. Det är snarare så att om inget drastiskt görs snart skulle nästan all riktig skog kunna vara borta på bara några år. Ungefär samtidigt som Norrland har förvandlats till ett fult giftigt industriområde, där berggrunden på många håll har sprängts sönder och vi till slut måste köpa vårt dricksvatten på Ica. Allt detta ska offras för “den gröna omställningen” som varken en omställning eller grön överhuvudtaget.
Senast uppdaterad: maj 2022