Norrbotniabanan är planerad att bli en tågbana för högfartståg som kan köra i hastigheter upp till och med 250 km/h. Banan började anläggas 2018 och är tänkt att sträcka sig mellan Luleå och Umeå när den står färdig. Banan ska användas för både person- och godståg och kommer på så sätt underlätta den planerade accelerationen och ökningen av råvaruextraktionen i Norrbotten och Västerbotten. Men det är godstrafiken som står i centrum. Norrbotniabanegruppens projektledare Elisabeth Sinclair uttrycker det så här:
“Även om persontrafiken mellan de kustnära städerna är viktig så är det godset som är grunden för Norrbotniabanan”.
På Norrbotniabanans Wikipedia-sida beskrivs hur “godstransporterna får tidsvinster på flera timmar och man kan även lasta mer på varje tåg” och att man med Norrbotniabanan “räknar med att kunna öka godstransporterna med 40 procent“.
Ett färdigställande av Norrbotniabanan skulle inte bara bidra till och gynna en intensifiering av exploateringen. Den skulle också i sig skära av och påverka hela 15 samebyars renbetesmarker och ställa till stora problem för renskötseln. Som vanligt är det den ackumulativa effekten som är värst för rensköteln. Norrbotniabanan skulle på flera håll blockera åtkomsten till viktiga vinterbetesmarker för bland annat Östra Kikkejaur och Malå sameby. Det finns ett flertal intervjuer med samiska renskötare som uttalar sig kritiskt till byggnationen.
Norrbotniabanan hotar renskötseln
Samebyars vinterbete slås ut av Norrbotniabanan (15 samebyar drabbas)
Norrbotniabanan kör över samebyar renskötselrätt
Däremot kan man i beskrivningar på Umeå kommuns egna hemsida få smakprov på hur projektet istället framställs i ett positivt ljus som en slags grön frälsare som både kommer att låta ekonomin blomstra, människor att kopplas samman och klimatet skonas:
”Med Norrbotniabanan förbättras kapaciteten avsevärt då den nya, moderna järnvägen går i en rakare sträckning nära kusten där Norrlands största städer finns. Den kommer att klara av tyngre laster och högre hastigheter vilket gynnar godstrafiken.”
“Med halverade resetider krymper avståndet mellan Norrlandskusten och det blir lättare att resa mellan orter i regionen och invånarna kan nå en större arbetsmarknad och ett större utbud av utbildning, kultur, shopping och evenemang. Det gynnar i sin tur näringslivets utveckling och bidrar till en attraktiv, växande och hållbar region.”
Även på Trafikverkets hemsida beskrivs projektet på detta positiva sätt:
“Norrbotniabanan halverar restiderna och förbättrar förbindelserna med Europa. Det ger tillgång till en större arbetsmarknad, vilket ger nya möjligheter för näringslivets utveckling och bidrar till en attraktiv och växande region. Att Norrbotniabanan kan förflytta tyngre gods i högre hastigheter blir dessutom en viktig förutsättning för de stora industrisatsningarna i norr.”
På Trafikverkets hemsida finns också mer information om vart i processen byggnationen befinner sig och ungefärliga tidsramar.
Om man går in på Norrbotniabanans egen hemsida så framställs projektet i samma anda:
“Sverige är en av världens största exportörer sammantaget av massa, papper och sågade trävaror. Även malmen har stor betydelse för Sveriges ekonomi. Norra Sveriges rika råvarutillgångar är med andra ord avgörande för Sveriges välstånd och tillväxt. Norrbotniabanan kommer att bidra till att vi både kan behålla och öka konkurrenskraften i såväl norra Sverige som övriga landet.
Norrbotniabanan ger full effekt av miljardinvesteringarna i norr!
I Norrbotten och Västerbotten genomförs och planeras investeringar för över 700 miljarder. Det är siffror som tydligt visar på regionens växtkraft. Investeringarna är också i huvudsak koncentrerade längs kuststräckan mellan Umeå och Luleå, vilket gör behovet av ett snabbt färdigställande av Norrbotniabanan ännu mer akut.
Norrbotniabanan kommer att avlasta den överbokade och underdimensionerade stambanan. Det ger en kraftigt ökad godskapacitet samtidigt som transportkostnaderna minskar med 30 procent.”
På jarnvagsnyheter.se kan man också hitta en hel del information om Norrbotniabanan. Där kan man läsa följande:
“Godset är grunden för Norrbotniabanan, och byggnationen engagerar hela näringslivet. LKAB, SSAB, Boliden och Sveaskog har tillsammans gjort en skrivelse till Trafikverket och regeringen där bolagen trycker extra på att skapande av fortsatt kapacitet och byggandet av en modern kustjärnväg är angeläget för deras verksamheter.”
“Enligt Transportstyrelsens senaste marknadsövervakning ”Transportmarknaden i siffror 2019” fraktades 74 miljoner ton gods på den svenska järnvägen 2018, varav en betydande del utgjordes av malm-, pappersmassa- stål- och skogstransporter i norra Sverige.”
“När infrastrukturminister Tomas Eneroth nu har presenterat regeringens nationella infrastrukturplan för åren 2022-2033 finns Norrbotniabanan med i sin helhet – från Umeå till Luleå – vilket är ett historiskt beslut som har stor betydelse för utvecklingen i norra Sverige. Sammanlagt handlar det om närmare 900 miljarder kronor som investeras för att stärka Sverige, klara klimatomställningen och knyta ihop hela landet.
– Signalen är tydlig, sa Tomas Eneroth vid måndagens presskonferens, att Norrbotninabanan är en av landets viktigaste satsningar och den ska byggas i snabbare takt än tidigare. Nu gäller det att möta upp den kraftiga industriella expansionen i norra Sverige med infrastruktur.”
Norrbotniabanegruppen är ett samarbete som finansieras av de omkringliggande kommunerna och regionerna samt några av de största exploatörerna i norra delen av Sverige (tex Boliden, SSAB, SCA, LKAB och Northvolt mfl). Denna grupp har under en lång tid lobbat för förverkligandet av en högfartstågbana längs med norrlandskusten, och till slut kom det “historiska beslutet” under mitten av 2022 att hela Norrbotniabanans sträcka blir av. Det är nu alltså en del av den nationella infrastrukturplanen som ska förverkligas mellan år 2022-2033.
Vi kan med dessa exemplen tydligt se att Norrbotniabanan är en viktig och essentiell komponent i den accelererade utsugningsprocess som staten och storföretagen håller på implementera i norra Sverige. Ännu ett exempel på kolonialismens intensifierande uttryck under 20-talet.
Norrbotniabanan AB: Svartuddsvägen 1 A, Piteå
sv.wikipedia.org/wiki/Norrbotniabanan
norrbotniabanan.se/
www.trafikverket.se/nara-dig/projekt-i-…
https://www.jarnvagsnyheter.se/20210222/11522/norrbotniabanans-framtid-avgors-i-var
https://www.jarnvagsnyheter.se/20220614/13516/norrbotniabanan-far-finansiering
Senast uppdaterad: 6 december 2022